Ibland undrar man om det är så att man gärna gör det lite svårare än vad det behöver vara och då menar jag speciellt texter kring konsten. Kanske kan den till och med som dagens Wettan antyder förstöra upplevelsen av ett verk! Är det någon som varit med om något liknande?
Personerna i konstvärlden refererar hit och dit, till saker som endast de riktigt insatta har koll på, när de pratar om konsten. Även när det ska recenseras av kritiker så blir det också ofta djävligt intellektuellt. Men det kanske är så man måste göra för att höja sin status, genom att använda ett fackspråk och referera till andra verk eller litteratur som redan har hög status i konstvärlden. Men om man pratar och agerar på ett sådant sätt så utesluter man snarare än lockar till sig nya individer till sitt område.
(Det finns dock små änglar (även inom konstvärlden) som kan prata med bönder på bönders vis när det gäller konst...)
1 comment:
SOm betraktare av konst får man nog göra ett aktivt val. Att antingen verkligen försöka förstå konstverkets syfte, genom att läsa sig till det i texter eller fråga någon som kan tänkas veta eller kan man helt enkelt bara fokusera på det man upplever och skita i om det faktiskt passar in med det som konstnären hade som syft.
Post a Comment